Den svenska skönhetsindustrin har under lång tid rört sig mot mer medicinskt präglade, icke-kirurgiska behandlingar. I den utvecklingen har estetisk vård som rynkbehandlingar med muskelavslappnande injektioner blivit ett av de mest efterfrågade segmenten, ofta i kombination med fillers (volymbehandling) i samma klinikmiljö. Samtidigt har Sverige skärpt regleringen, vilket driver en professionalisering av yrkesrollen och skapar tydligare karriärvägar.
Varför rynkbehandling bedöms ha stark framtid
Tre faktorer pekar ut rynkbehandling som ett växande och långsiktigt relevant yrkesområde:
-
Efterfrågan på icke-kirurgiska behandlingar: Konsumenter väljer ofta behandlingar med kort återhämtning, gradvisa resultat och möjlighet till underhåll snarare än kirurgi.
-
Ökad tillgänglighet: Fler privata kliniker och fler geografiska marknader utanför storstäderna.
-
Regelstyrd marknad: Legitimation, åldersgräns och krav på struktur (information, samtycke, betänketid) höjer tröskeln för oseriösa aktörer och gynnar utbildad personal.
Regelverk: vem får arbeta med rynkbehandling?
Rynkbehandlingar (estetiska injektionsbehandlingar) omfattas av Lag (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Lagen anger att estetiska injektionsbehandlingar får utföras av den som är legitimerad läkare, tandläkare eller sjuksköterska. Den innehåller även bland annat 18-årsgräns och krav kopplade till patientsäkerhet och process.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är tillsynsmyndighet för verksamheter som omfattas av lagen. IVO ansvarar för att granska att kliniker och behandlare följer gällande regelverk och kan vid brister vidta åtgärder såsom förelägganden, förbud eller i allvarliga fall anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Myndigheten publicerar även löpande vägledningar, rapporter och tillsynsresultat som syftar till att förtydliga hur lagen ska tillämpas i praktiken och bidra till en säkrare och mer professionell bransch.
Utbildning och kompetens: den vanligaste vägen in
Den vanligaste vägen in i yrket som injektionsbehandlare inom rynkbehandlingar i Sverige är att först utbilda sig till legitimerad sjuksköterska, alternativt läkare eller tandläkare, och därefter komplettera med specialiserade utbildningar inom estetiska injektionsbehandlingar.
En sjuksköterskeutbildning omfattar tre års heltidsstudier (180 högskolepoäng) och leder till legitimation utfärdad av Socialstyrelsen. Läkarutbildningen är betydligt längre och omfattar 5,5–6 år, följt av allmäntjänstgöring eller bastjänstgöring, medan tandläkarutbildningen omfattar fem års heltidsstudier. Dessa grundutbildningar ger den medicinska bas, legitimation och ansvarsnivå som krävs för att arbeta med injektionsbehandlingar enligt gällande lagstiftning.
Efter erhållen legitimation krävs påbyggnadsutbildningar inom estetiska injektionsbehandlingar, med fokus på muskelavslappnande injektioner och fillers. Dessa utbildningar ges i regel av privata utbildningsaktörer och varierar i omfattning och längd, men sträcker sig ofta från 1–5 dagars intensivutbildning per område, ibland uppdelade i flera steg (grundkurs, avancerad kurs och praktisk handledning).
Utöver själva kursdagarna tillkommer ofta krav på:
-
praktisk träning under handledning
-
dokumenterad kompetensutveckling
-
uppdatering av kunskap om anatomi, komplikationshantering och produktkännedom
I praktiken kan det ta flera månader upp till ett år från första kursen tills en behandlare arbetar självständigt, beroende på utbildningsupplägg, handledning och klinikens interna krav.
Lön: vad kan man förvänta sig?
Det finns begränsad officiell lönestatistik för just “estetisk injicerare” som separat yrkestitel, eftersom många arbetar under sin grundlegitimation (t.ex. sjuksköterska) och i privat sektor med olika ersättningsmodeller.
Som referens ligger den genomsnittliga månadslönen för grundutbildade sjuksköterskor i Sverige på omkring 43 900 kr (2024) enligt SCB.
I estetisk verksamhet kan lönen i praktiken påverkas av privat sektor, försäljnings-/produktionsmål, provision, erfarenhet, kundstock och om man arbetar som anställd eller konsult/egenföretagare (vilket gör att variationen kan vara stor).
Arbetsmöjligheter och karriärspår
Arbetsmarknaden syns genom återkommande rekrytering till estetiska kliniker och plastikkirurgiska verksamheter där injektionsbehandlingar ingår som tjänsteutbud.
Vanliga karriärspår är:
-
anställd injektionsbehandlare på klinik
-
kombinerad roll (hud/laser + injektioner)
-
konsultuppdrag på flera mottagningar
-
klinikansvar/verksamhetsutveckling
-
egen mottagning (med tydliga krav på regelefterlevnad och patientsäkerhet)
Rynkbehandling ligger i skärningspunkten mellan vårdkompetens, service/kommunikation och entreprenörskap. När marknaden mognar och regleringen skärper kraven, blir kompetenta legitimerade behandlare en mer central resurs. För den som trivs med patientmöten, estetiskt hantverk, mätbara resultat och kontinuerliga vidareutbildningar finns därför goda skäl att se området som ett långsiktigt karriärval.
